Efter att ha haft en trevlig dag igår med min nygifta vän och blivit påmind om det riktiga livet så har jag bestämt mej för att ta ett enormt chill pill gällande det som hände förut. Que sera sera...
Vi satte oss på ett konditori där vi pratade om våra borttappade konstnärliga talanger och såg även en väldigt fascinerande karaktär - jag tror vi gick ungefär 20-25 minuter efter att han hade beställt, och då hade han inte satt sej ner än. Tvångssyndrom eller lätt utvecklingsstörd är min teori.
Sen gick vi hem till hennes föräldrar där jag tvingade henne att söka jobb och hjälpte till bäst jag kunde. Blev väldigt tacksam när hennes mamma fixade mat till oss, då jag inte har mycket ätbart kvar i lägenheten... Vi såg Hotel Rwanda som vi bestämt sen ungefär 1-2 år tillbaka och efter lite småmys efteråt fick jag skjuts hem till lägenheten där jag fick massor av konstiga bilder framför mej. Tog en snabbdusch, och varje gång jag blundade för vattnet såg jag framför mej hur soldater stormade lägenheten. En aning jobbigt.
Lägenheten ja... Två dagar kvar. Det är väldigt bittersweet, jag älskar min katt löjligt mycket. Hon är det sötaste sen baklawa. Som jag sa till en annan vän häromdagen - om någon öppnade mitt hjärta och hällde ut all kärlek som jag har för henne, skulle det räcka så många varv runt jorden att det skulle bli världsfred dubbelt så lång tid som människan existerar, och ändå finnas kvar tillräckligt mycket för att hela min själ skulle smälta bara jag ser henne.
Iaf, driftin' away. Jag har inte så mycket bättre för mej. Det ska bli väldigt skönt att slippa bo nånstans där man aldrig känner sej ren efter en dusch, aldrig är utvilad efter att man sovit och inte alltid riktigt känner sej trygg efter att man kommit in och låst dörren bakom sej.
Anyway. Det blev ett ganska långt inlägg för att vara jag?
Fick veta att en av mina finaste vänner som just nu befinner sej alldeles för långt borta kikar in när han kan.
Jag älskar så mycket, det är helt otroligt. Dom jag älskar är verkligen bland dom bästa som går att hitta. Hur är det egentligen möjligt, hur hade jag sån tur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar