Plötsligt känns hela min vardag som en dikt. Allt jag gör ger inspiration, allt är en inledning på en ny text. Jag andas lyrik, jag vill skriva ner varenda tanke. Konstant. Kaffet jag drack blev en diktrad, sveket jag känt blev nästan en sång.

Man fastnar i ett tillstånd, och jag vet inte riktigt om jag vill ta mig härifrån. Jag vill skriva mig fri för resten av livet.

Livet är bra jävla roligt när man kopplar in sin externa hårddisk där man valt att spara allt som nånsin varit värt att spara (och självklart enbart sparat det där) och möts av denna, inte så fantastiska skylt:

Fitta.

no more cake for you, fat boy

Hände en ganska intressant grej på biblioteket idag. Min BH sprack när jag sträckte på mig. Hade en gammal, något för liten, på mig. Lite sliten fram i mitten. Så den flög åt olika håll, lagom jobbigt.

Helgen gav också en lagom intressant händelse, kakan är uppäten nu. Ja, jag velar mycket, men nu fick jag fram ett avslut som inte var från min sida. För ni vet att jag inte har några växter i mitt rum va? Out it goes.

Varje gång jag skriver något nytt så hittar jag en ny del av mig själv. Inte riktigt som ett pussel där en ny bit faller på plats, för jag är hel. Jag vet bara inte riktigt vad jag har.
Ungefär som ett bord fullt med både rättvända och upp-och-nervända kort. Hur många av varje vet jag inte. Men varje gång jag skriver något, lär mig något, upplever något, så vänds ett eller flera kort rätt.

Jag är otroligt nöjd med mitt val att börja skolan. Att gå skrivarlinjen. Våra lärare känns mer som coacher, dom är där för att utmana våra hjärnor och hjälpa oss att utvecklas.
Redan nu tror jag mycket mer på vad jag skriver, jag är mer säker och jag visar mer än gärna upp det jag skrivit.
Hann träffa en av mina bästa vänner, min Fru, som hade lunch på jobbet lagom till att jag slutat och var på väg hem. Hon fick läsa mina tre dikter som jag skrivit hittills, och berömde och sa t om att hon var stolt. Det kan jag leva på länge.

Jag köpte nagellack idag. Om jag inte får ha fina naglar kan jag ju iaf ha låtsasfina.
Har fått typ 15 dikter att läsa i läxa till nästa vecka... men jag tror jag börjar med naglarna.

free your mind

Idag hade vi första riktiga skoldagen. Det var väldigt kul, blev tvingade att släppa all kontroll och låta pennan ta över och bara skriva. Oavbrutet.

Det som sedan skulle redovisas var en dikt om ett äpple. Men först skulle vi svara på fem frågor, varje fråga skrev vi svar på i fem minuter. Vilken färg har äpplet? Vilken doft har äpplet? Vilken form har äpplet? Vad tänker äpplet på? Vilken smak har äpplet?
Fem minuter är en väldigt lång tid att skriva. Speciellt om man skriver oavbrutet. Jag skrattade lite åt mina egna svar samtidigt som jag skrev, men det var väldigt intressant att göra en dikt utav det.Ska jag publicera resultatet kanske? Jag vet inte. Jag vet att det finns några som tycker det. Att jag ska visa vad jag gör. Får se.

andra skoldagen, på museum

Min rara lilla klasskompis går vilse i Mörka Rummet.

och det vore ett slöseri att inte dela med sig

Ja, jag har ju börjat skolan nu. Vi var på klassutflykt idag, hehe, för att lära känna varandra och börja utmana hjärnan lite. För mig är det en utmaning iaf, försöka väcka hjärncellerna där inne.
När dom väl vaknat tog det inget stopp, så fort jag kom hem satte jag igång på nytt med läxan vi fick igår, och blev klar. Det känns skönt att det finns kvar ändå.

Men jag måste lära mig att tro på mig själv och mitt skrivande. Jag jämför hela tiden med hur andra skriver och tänker alltid att dom är mycket bättre, när dom kanske egentligen bara är annorlunda. Alla har sitt sätt att skriva och uttrycka sig, jag har mitt, jag måste bara lita på att det är bra. Jag måste hitta det självförtroendet.
Helst innan imorgon, då vi ska diskutera just det.

Nu ska jag njuta av att jag väljer att stänga av hjärnan och koppla av, istället för att vakna hjärndöd och fortsätta så hela dagen. Skola var ett bra val.

this is the end...

Orden "jag avslutar det livet" har fastnat efter att jag råkade tänka det någonstans i halvsömn. Kan låta lite morbidt, men det blev så mest iom att ett nytt liv startar för mig imorgon.
Att jag avslutar ett kapitel i mitt liv är nog mer korrekt, känns dock lite vemodigt haha. Efter ALL jävla skit, är det såhär det slutar? Jaja.

Min sista helg i frihet, som var planerad att avsluta och avrunda en fantastisk sommar i samma leverskadande anda som denna fantastiska sommar bjudit på, har - hör och häpna - varit grymt bra. Fredagen bestod av vin hemma, fjortisfylla och utgång. Lördagen var vi några stycken hemma hos en av mina bästa vänner, träffade hans tjej för första gången. Lite utgång efter det, och jävligt bra sällskap. Båda dagarna.
Have I told you lately att jag trivs så fruktansvärt bra med mina vänner?

Nu ska jag iväg och jobba/kolla fotboll (livet är bra hårt ibland) och sen får vi se vad denna söndag, aka the very last day of freedom, har att komma med!

Jag greps precis av panik litegrann, VAD FAN GÖR JAG HÄR EGENTLIGEN?

Läste att en kollega sagt upp sig för att dra till Kina ett år och studera Shaolin och mandarin hos munkar. Ett år. Som jag ska plugga nu.
Varför hittade inte jag något sånt istället? Vad som helst egentligen. Dra iväg. Ett år. Några månader bara? Nej, jag byter inte ens stad för att plugga.

Jaja. Bättre lycka nästa år...

Jag är nog ganska ensam om att bli uppriktigt ledsen för dom förlorande i Robot Wars. Dom har lagt ner så mycket tid (och i min verklighet kärlek) på sina robotar och ser dom bli mos på bara några minuter. Jag har sagt det förr, jag säger det igen: Jag är en sån jävla sucker.

Efter att jag varit och tagit bort naglarna (fap fap faptear) idag tänkte jag snurra runt i centrum och back to school-shoppa lite. Gick sådär, kläder och jag går liksom inte ihop längre. Jag går istället och tittar på andra människor och vad dom har på sig, och frågar mig själv Vad är det för fel på mig som gör alla andra så mycket snyggare?
Tankarna spinner vidare och jag hittar mitt fel. Det är samma fel som gör alla andra till så mycket bättre fotografer, att alla andra är så mycket bättre på att skriva, att alla är så jävla mycket roligare och bättre överhuvudtaget. Det är samma fel som gör att alla klär sig snyggare och har bättre hår. Samma fel som gör mig så sjukt ointressant.

Så vad gör vi åt det? Vi köper lite vin till festen ikväll.

Nu när jag tänker efter så är jag ganska säker på att dom djupa rötterna är giftiga. Ska slänga ut skiten men tyvärr tror jag att jag redan tagit lite skada. Jag får fokusera på min andra planta, eller skaffa en ny.

Jag har två växter i mitt rum. Båda har stått lika många dagar utan vatten, utan syre. En av dom luktar fortfarande gott. Visst kommer dom båda blomma ut om jag tar hand om dom, men även om jag inte vet vilken som ger vackrast blommor eller vilken som blommar längst, så vet jag vilken av dom som har djupast rötter. Jag vet vilken som luktar godast oavsett hur vanvårdade dom blir.

Men är det bara gamla dofter som håller sig kvar? Att rötterna är djupast, är det detsamma som starkast?

Pappa säger att jag måste sluta slåss. Eller satsa på en karriär som boxare. Det här är iaf helgens resultat.

three hard breakups

Jag har funderat länge, fram och tillbaka, och idag tog jag det jobbiga beslutet. Ringde och ändrade min nageltid, bort med akrylen. Det känns som att göra slut med någon som man egentligen vill vara med, någon man är väldigt kär i, bara för att man är i fel tidpunkt i livet. Äsch, you wouldn't understand...

Apropå fel tidpunkter så köpte jag en almanacka och lite annat inför skolstarten på måndag. Måndag! Kl 10:30 får jag se vilka dom andra 15 personerna är som jag ska se dagligen under två terminer. Undrar vad det är för några, dom som ska få smaska på min själ flera gånger om.
Jag mår inte lika dåligt längre, jag är mest spänd och förväntansfull. Ett helt nytt liv kommer starta för mig och jag kommer få vinka farväl till mina bekväma orutiner. Men jag kommer ha min luv vid min sida varje dag, även om hon inte är i samma klassrum.

Så helgen som kommer nu hade gärna fått bjuda på nåt extravagant. T ex en kryssning, men tyvärr så har man ju inte råd med sånt än, såhär precis innan lönen. Istället blir det jobb på söndag, fotboll, försäljning innan matchen som vi sen får kolla på. Möjligtvis tar jag min systerson på en liten utflykt nånstans på lördagen, men annars vet jag inte.
Men jag ska göra mitt bästa av den här veckan i helhet, ikväll blir det vin och uteservering - man måste ju faktiskt så länge det fortfarande går. Långt kvar till nästa säsong börjar...

confusion is still me

stuck in the middle...

it's the soul afraid of dying that never learns to live

Sitter i sängen. Halsen värker. Dricker te. Grönt te, med citrussmak. Det är såna här dagar som man känner hur jävla bra livet är.

Vad mer kan tilläggas egentligen?

jag vet att jag skulle lägga ner, men den här var för bra

mythbuster

Vaknade klockan nio imorse, no reason. Kan ha halvsovit mig vidare till 10:30, sen låg jag och tittade på tv och kunde inte bestämma mig för om jag ville sova eller gå upp och äta. Till slut, runt 12, gick jag upp och kokade ägg. Två löskokta och grönt myntaté till det, gammal goding. Ändrar mig såklart när äggen är kokta och lägger dom i nytt vatten 10 minuter till och fixar äggmackor istället. Nu, en timme senare, har jag äntligen fått i mig något. Strax innan två.

Gårdagen bjöd på en sight som snarare skapade sore eyes mer än något annat. Staden kryllar av skottar och igår invaderade dom diverse uteserveringar, bl a den som jag och min kära vän satt på. Senare framåt kvällen kom två av dessa något överförfriskade främlingar fram till oss, fast utifrån, med varsin öl som dom tagit med ut från krogen. Dom bestämde sig för att vi ville ha deras sällskap och klättrade över kanten, en av dom landade väldigt klumpigt bredvid mig i soffan där jag satt, vilket resulterade i direkt insyn under hans kilt. Ja, ryktet stämmer. Tyvärr.
Det visade sig också att ena snubben ville fria till mig, och den andra inte kunde säga något annat än "Russian cunt" - eller han sa väl nånting annat också, men en skotte på fyllan är inte lätt att förstå. När dom senare skulle lämna oss så tog den andra en genväg över vårt bord - vilket inte bara resulterade i direkt insyn även under hans kilt, utan också att deras två halvfulla ölglas tömdes över mig. Sen var det rätt så dags att gå hem, och chocken över två skotska pungar som dök upp från ingenstans höll i sig ett bra tag.

Apropå alla dessa könsorgan så känner jag mig som ett, vilket som, med betydelsen nedvärderande skällsord. Jag har känt av vissa vibbar, och jag ber om ursäkt för det, men jag ruttnar. Mina dagar går i princip ut på att ligga hemma i sängen, om jag orkar så klär jag på mig. För att inte ångesten ska äta upp mig så måste jag hitta på saker, gå ut och göra något. Inte sitta hemma och glo, och ska jag hitta energi att åka iväg så krävs det mer än att bara åka hem till någon annan och sitta och göra precis vad jag skulle gjort hemma, fast med sällskap. Jag är ledsen, men det går inte, jag drunknar och skolan börjar snart.

Då var det dags igen då. Precis som natten till måndag för en vecka sedan. Vaknar efter några timmars sömn, tror det blev ungefär tre nu med. Är det kanske ångesten för att för varje måndag som kommer är det en vecka närmare skolstart? Två veckor kvar nu.
Jag är jättenervös. Det är väl antagligen det som hindrat mig från att fylla i CSN-ansökan (!) och se till att fixa böckerna som behövs. Uh. Verklighetsflykt. Något jag är rätt bra på.

Kanske ska skita i skolan, börja jobba massor igen och resa istället ändå? Det är svårare att misslyckas med.. Hah.


Jag skojade bara igår förresten. Lite. Kul va? Kul skoj. Jag vet verkligen ingenting.

i'm starting to feel a bit like marie antoinette...

En film jag velat se om ett rätt bra tag. Minns att jag tyckte om den som fan när jag såg den för första gången för 4-5 år sedan, gillade allt! Och när jag till slut bestämde mig nu i veckan för att se den igen, så visade det sig att kvaliteten på den nerladdade versionen som funkade då för 4-5 år sedan var katastrofalt dålig. Men nu går den på tv, så jag passar på nu istället.

Har haft en fantastisk helg hos min G, vi fixade tacos, drack några öl, gick på nattbio och såg Predators (med lite vin som vi smugit med in) och gick vidare till pub nr 2 efteråt, där inte bara dörrvakten var ett kärt återseende, utan sprang även på några godbitar där inne.
Lördagen bjöd ju som känt på inte så vackert väder, så vi njöt av åskar och blixtrar inifrån med pizza och kollade på Sunset Beach, gamla filmer med Marlon Brando och James Dean och Vampyernas Natt... Söndagen fortsatte med SB.

Fools rush in...
Vad fan är ditt problem?

jag lyckas bara verkligen inte somna

eftersom jag blev censurerad nån annanstans: cash isn't king, we are

Jag sitter i ett jättetyst hus. Tomt. Folktomt iaf. Tyvärr så har jag fortfarande alldeles för mycket saker i mitt rum, jag får knappt plats själv.
Jag vill så mycket med mitt liv, jag vill ha ett riktigt liv. Men just idag mår jag inte dåligt, just idag inser jag återigen att jag längtar och inte saknar. Jag ser fram emot vad som kommer komma, för jag vet att det kommer. Eventually. Varför stressa bort ett liv? Varför bara leva för åren längre fram? Det kan bara sluta med att man ser tillbaka på förlorade år, vilket i mina ögon är värre. Det är ångest, inte det här.

Men det här kan jag bara säga för att jag har nyladdade batterier. Det blev en liten wild night med min Luv, det blev prozac & tourettes och som vanligt en helvetes massa skratt.
Den energin är verkligen inte av denna värld. Jag känner mig som en vissnande blomma som äntligen vattnas. Hur gay låter inte det?

Imorgon flyttar jag in över helgen igen. Awesome.

Man blir lite glad av att se världen genom mitt paraply :) nu, sushi!

it's like this and like that and like this and uh...

Varför sover alla när man behöver någon? Iofs var det inte så illa som jag trodde, inte alls egentligen. Mest flummigt. Väldigt flummigt. Väldigt abstrakt. Ungefär som en konstnär on acid. Ungefär som det här. Att flyga runt själva ämnet men ändå försöka berätta. Kanske var bra så ändå. Kanske tar slut nu.

Nu ska jag försöka dränka tankarna med sömn, hoppas jag hittar det nånstans. Sängen kan alltid vara ett bra ställe att börja leta på...

På nåt sätt hamnade jag ute även idag. Har dock kommit fram till något revolutionerande: Min käre bror, han tål cider för han är söt. Så jag antar att öl passar mig bättre just för att jag är så pass bitter som jag är.

if there's anyone i can trust it's a stranger at the gym holding a dirty needle

Kanal 6 kan sin skit. En bakissöndag som denna kör dom Family Guy-maraton. Awesome. Inte för att jag är så bakis som jag kanske borde vara, men segt är det. Bästa hade väl varit att hoppa ner i sängen, men jag behöver min externa och ganska icke-portabla hårddisk. Suger, men om det är det största problemet jag har just nu så ska jag väl inte klaga.


Från ett avsnitt som visades tidigare idag. Helt sjukt, såg en tjej göra exakt samma, EXAKT samma sak på krogen en gång. Tutten såg likadan ut också. Gross, yes.

Nu i reklampausen måste jag bara säga att jag tycker Blue Man Group är väldigt obehagliga. Och så tycker jag att det är fett synd att dom tagit Brick Top till Premier League-reklamen. Men han får gärna komma till Sverige som reklamen säger, skulle vara fett haha.