Jag trodde att det snart var ett år sen jag gjorde den här, min enda lyckade öronpiercing, vilket det snart är men det var inte januari som jag trodde utan i februari förra året som jag gjorde den. 12 för att vara exakt. Tänkte på det på bussen hit, börjar tycka att det är dags att testa lyckan igen och pierca nåt nytt. Eller tatuering kanske? Piercing är iofs ett billigare och inte lika permanent alternativ. Får se vad det kan få bli.
Ligger just nu som ett mongo i min mosters säng och orkar ingenting annat. Sova känns trist en dag som denna men också väldigt välbehövligt. Min hjärna ligger och skräpar nånstans. Men vad gör det egentligen. Det är fan plusgrader ute! Visserligen bara tre, men tillräckligt för att dumpa både vinterjacka och halsduk. För mig iaf, gör samma sak varje år, bestämmer att våren är på väg så fort temperaturen ligger på rätt sida av nollan även om kallaste månaden inte kommit än.
Jaha. Tror ni det är Dagen med stort D idag? Jag tvivlar, men orkar inte riktigt bry mig heller. Godnatt gott folk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar